Pernilla

Fick abstinens och kallsvettningar, deprimerad och kunde inte släppa suget efter drogen!

Vet inte varför det blir så ibland, men oftast en gång i månaden får jag sånna dagar, där suget blir starkare än någonsin,

Vet inte va det är, saknar inte att vara, Visst nu ljög jag, självklart saknar jag den där euforiska känslan och ruset

och att slippa känna,tycka,tänka! Saknar alla minnen, alla vänner, alla stunder och skratt, alla... Fan, jag måste sluta!

Jag måste få prata om de, jag måste få skriva om det, Känns bättre då för stunden, Men efter? Jag hatar att vara beroende,

jag hatar att vara så galet SJUK i denna sjukdom, Jag önskar någon kunde ta dessa lustar ifrån mig! Gör mig fri.. Släpp mig fri!

jag har 8 mån snart och jag bara undrar! När blir det lättare?

Men en sak kan min sjukdom göra sig jäääävligt klart med!

ATT JAG KOMMER ALDRIG SLUTA KÄMPA!

Men i dessa stunder så blir jag som en liten mus..

förstår inte varför så många människor är så otroligt rädda för motgångar i livet.

Utan motgångar och motstång i livet tror jag inte vi utvecklas.

Jag har självklart vart lika rädd som många andra för dom jobbiga perioderna.

Men jag har med åren insett att utan alla dessa tunga perioder som jag har utsatts för hade jag inte vart den jag är idag.

Jag njuter verkligen av varenda andetag..

Trots att jag har migrän, Trots att jag illamående, Trots att jag är dödstrött.

Trots att jag är pank. Trots att jag är rastlös.. Trots allt så har jag ro,

Sinnesro is the fucking shit! Och tack vare min  sinnesro så kan jag ta hand om mig själv.

Och när man kan det, då kan man ta hand om sina medmänniskor. Det är vackert det.. Hajar ni?

Jag är fri idag, fri från besattheten att förstöra mitt eget liv..

och jag tänker kriga och slåss mott denna sjukdom!

Jag väljer mina val, Jag gör mina val och jag väljer mitt mående!

"Gud, ge mej sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillanden.. "