Pernilla

" och jag tror  inte att du förstår att någonstans där i mitten av ingenstans, mitt i allt där vi svävade omkring och kollade på regn bågar så tappade du någonting på vägen, du visste kanske inte att det var hål i ditt hjärta försöker jag att intala mig, det känns bättre om vi säger så,så vi säger att det var så. Du visste kanske inte att ditt hjärta och ditt sinne inte gick hand i hand som du kanske trodde och du visste kanske inte att dina ord skulle fastna på din tunga. och jag kan inte låta bli att fundera på om du ens visste vem du tittade in i ögonen på? såg du dig själv elr såg du kvinnan där bakom? & vi lurade varandra att tro att vi var i sjunde himlen, ibland så ser man  bara det man vill se, man känner bara det man vill känna och när  någon drar upp persiennerna igen så skiner den starka strålen in och påminner om att allt som någonsin existerat är ett minne blott... och dammkornen blir återigen synliga för världen.

Och ibland blir jag galen på mig själv och jag blir galen på mig att jag är tvungen att komma tillbaka till verkligheten, att jag tvingas glömma bort hur det faktist var och hur det faktist kändes och snart är vi främlingar igen som vandrar i olika världar men på samma jord. Vi kan förstå varandra men vi har glömt varandras språk, vi har glömt det vi lovade oss att aldrig glömma.Och jag blinkar till en extra gång, dax att byta blad igen, dax för nya andetag, nu byter vi luft och nu byter vi skinn, men känner du igen mina ögon så kommer du alltid att hitta mig, jag finns här även om du kanske inte ser mig så finns jag här, jag känner dig varje dag och jag glädjs med dig, när du skrattar så ler mitt hjärta och när du gråter så blöder endel av mig, och när du läcker så ger jag dig healing, jag är fortfarande bara en tanke bort"